PKR-frekvens
Polspiraler
4/1-relation
Tabeller Jordskalv
Oppositioner Kyrkor
Currylinjer
IB-linjer
Spiraler FA14-kryss
Ared/min 6-kantfönster
MI04-centra Jordsår
Grundämnen
FrekvensAuran
Kristaller
Stenstrålar
Leylinjer
KE-Leys
Bovis
PSI-spår
| SLAGRUTA.SE
|
SLAGRUTA PKR-frekvens Polspiraler 4/1-relation Tabeller Jordskalv Oppositioner Kyrkor |
JORDSTRÅLNING Currylinjer IB-linjer Spiraler FA14-kryss Ared/min 6-kantfönster MI04-centra Jordsår |
AUROR Grundämnen FrekvensAuran Kristaller Stenstrålar |
PSI-FENOMEN Leylinjer KE-Leys Bovis PSI-spår |
| Begreppet Leylinjer är kontroversiellt - det
finns olika uppfattningar. Alfred
Watkins myntade uttrycket "Lei-system" (= rensat land) på1920-talet. Han tyckte sig se "linjer" (en väg)
som sammanband
religiösa platser. Sedan dess har det kommit många teorier -
både globala (med linjer runt hela jordklotet)
och lokala (med
linjer igenom England och Europa). Andra varianter är
Kinas draklinjer och NASCA-linjerna i
Peru.
I Sverige finns två helt olika koncept (#1-Fjärås-teorin och #2-Karl-Eriks Leylinjer). Dessutom verkar varje rutgängare ha sin egen uppfattning. Här följer en beskrivning av "Mina Leylinjer" - men först lite om de andra: |
 Globala Leylinjer
- alltifrån cirklar, trianglar, pentagrammer,
oktagoner, osv - vissa med relationer till gyllene
snittet. Samtliga verkar vara "geometriska kartprodukter"
- mätdata saknas. Bilden visar sinusliknande linjer på en robinsonprojecerad jordglob. |
 Apollo/Athena-linjen
- går ifrån södra Irland (Skellig Michael), till norra Israel (Mount Carmel). Linjen är rak på en mecarter projecerad karta. Men plottar man mellanliggande "heliga platser" på en jordglob (typ Google Earth) - kröker den! Mer detaljer på landandspirit.net. |
 St. Michael- &
St. Mary-linjerna korsar varandra längsefter en rak diagonal huvudriktning - se Britishpilgrimage.org. Linjerna påminner om dIBN- och dIBU-rutntätslinjer - som löper parallellt, kröker hit och dit, samt korsar varandra här och där. Vid Avebury och Glastonbury Tor cirklar de runt varandra!? Mätdata ifrån Hurlers Slagrutan Nr.47_2007-3 = indikerar lågfrekvens (jämfört med Curry). Bredden uppskattar jag till ca: 10m - riktning saknas.
 Enligt "Fjäråsteorin" korsar linjerna varandra ett tiotal
meter öster om Vetlanda kyrka. |
 Rory Duff- har klassifierat olika linjer omkring Bath i England (intressant! - läs boken). Hans "Typ-4"-linjer inkluderar bl.a. Apollo- och St.Michael-linjerna. "Spiralerna" vid Glastonbury Tor kan härledas till en linjekorsning. |
 FJÄRÅS-LEYSSt.Michael-linjen sägs komma in till Sverige via Fjäråsbräcka på västkusten - och därifrån förgrena sig och sprida Leylinjer över hela Sverige. Förlänger man den raka diagonala linjen via koordinaterna ifrån England - passerar linjen mellan Skåne o Bornholm! |
 KARLERIK-LEYSJag beundrar Karl-Eriks sammanställning "Leylinjer i Sverige" - mestadels gjort via kartpendling. Leycentrana stämmer bra (= IBU-kryss) men flertalet linjer är rutnätslinjer typ IBU. Väckelsångscentrat genererar ett Leyknippe åt sydost. Trollskogscentrat genererar två knippen - ett åt sydväst och ett rakt söderut. Torhamnscentrat genererar också två knippen - ett norrut och ett åt nordväst. |
| Personliga Leys Dessutom verkar varje rutgängare ha sin egen uppfattning - typ: Min kompis K indikerar halvmeterbreda Leys (= FinskCurry - rutnätslinje FA=2,0). Min vän J indikerar 2m breda avklippta Leys med 7 band (= Bu7 - rutnätslinje FA=4,5). Min granne V indikerar...osv. Mina Leys kommer nedan. "Mediala rutgängare" brukar ge beskrivningar typ: "På platsen finns en ljusröd Leyenergi". Det funkar säkerligen bra för de som kan se och/eller känna dessa energier. Men för en "teknisk rutgängare" är beskrivning = 0. Söker jag efter "Mina Leys" runtom dessa platser - hittar jag ingenting. |
| MINA LEYS --- definitioner |
| En LEY är ett knippe enskilda parallella linjer, alla med samma HORISONTELLA strålningsriktning! Jordstrålning (typ rutnät) har en vertikal huvudriktning = PK (PrimärKomposant). Linjernas horisontella strålningsriktning påverkas av PKR (PrimärKomposantens Reversering) och går alltså att frekvensbestämma - ( FA2,5 enligt mitt sätt att mäta frekvens - Curry = FA1,9). |
| KNIPPET löper "spikrakt" - enligt storcirkelkursen! Rutnätslinjer kröker lite hit och dit. |
| KNIPPET startar i ett Leycentra och slutar i ett annat Leycentra! Leycentrat är ett "aktiverat" dpIB-rutnätskryss. (IB = rutnätslinjer med "Inre Band" - lätt att förväxla med LEYs)! |
| TVÅ OLIKA LEY-TYPER U-Leys genereras av dpIBU-rutnätskryss! N-Leys genereras av dpIBN-rutnätskryss! Antalet enskilda linjer i knippena är relaterat till 4/1-relationen i respektive Leycentra - men är alltid ett jämnt antal (se flikarna IB-linjer och 4/1-relation). |
| U3-LEYS De minsta ULey-knippena genereras av dpIBU3-rutnätskryss. Knippena är enkla att hitta - de korsar varandra över kyrkogårdar, begravningsplatser och minneslundar. Själva Ley-korsningen ligger vanligtvis i kyrkogården, men ibland strax utanför. Leyknippena brukar innehålla 4 till 10 enskilda linjer - beroende på antalet "aktiva gravar" (alltid ett jämnt antal). De enskilda linjerna är halvmeterbreda med ungefär samma mellanrum - totala knippebredden blir alltså 4 till 10 meter.  U3-Leys är
märkliga - de föds, lever och dör! De
börjar som ett smalt 2-knippe och växer
allteftersom antalet gravplatser utökas. Ofta
anläggs en ny begravningsplats några kilometer ifrån den
gamla
överfyllda kyrkogården =
lämpligt mätobjekt under några år! Efter
att gravarna slutat vårdas, "dör" Ley-knippena (antalet enskilda linjer
reduceras). Gamla turistkyrkor har kvar "historiska
gravar" men saknar Leys! Det verkar som om
Ley-korsningarna genereras av sörjande
människor som besöker platsen!? Sentida
kyrkor (=Tegnerlador) är byggda över polrelaterade
pIBU1-kryss - ena linjen följer mittgången, den andra följer
tvärgången. Gamla 1100-talskyrkor är placerade över dpIBU3-kryss, som
har både diagonala och polrelaterade rutnätslinjer. Förmodligen är de
placerade över "hedniska kraftcentran" (horgar) - för att överta
"kraften"!? Kyrkogården omkring dessa
1100-talskyrkor kan ha olika Leys. Är dpIBU3-krysset inaktivt - har
kyrkogården de sedvanliga "yttre Ley-korsningarna" (se fig.1). Är
dpIBU3-krysset aktivt (=Ley-centra) - genererar "kyrkan"egna Leys (se
fig.2). Gravplatserna överlappas då av IBU3-krysset som har expanderat
ifrån ett fåtal meter upptill ett hundratal meter.1100-talskyrkor är ofta "ombyggda" på den ursprungliga platsen. Men de kan också vara flyttade några tiotals meter. Är kyrkan flyttad, ligger Ley-centrat kvar över den ursprungliga platsen (typ: Torhamns kyrka i Blekinge, Smedby kyrka på Öland, osv.). IBU-linjerna tillhör typen "4/1-relaterade rutnät". Det innebär att var 4e IBU3-linje överlappas av en IBU5-linje - var 4e IBU5-linje överlappas av en IBU7-linje - osv. Varje överlappslinje är något bredare och har ett större antal InreBand - 3, 5, 7 osv. (se flikarna "4/1-relation", "IB-linjer" och "Tabeller"). Samma sak med krysspelarna - ett dpIBU9-kryss innehåller också ett dpIBU7-, ett dpIBU5- och ett dpIBU3-kryss. Där finns också ett dpIBU1-kryss - men dessa krysspelare kan inte aktiveras till Leycentran!? Ley-knippebredden och antalet enskilda linjer ökar med dpIBU-kryssets storlek. U3 = 4 till10 enskilda linjer U5 = omkring 16 ? (svårt att avgöra om knippet kommer ifrån U5 eller U7-centrat) U7 = omkring 20 ? U9 = 30 till 32 U3-Leys är ganska korta - bara några få mil. Ett av Leycentrana för kyrkogårdarnas "yttre korsande Leys", brukar ligga relativt nära kyrkogården (bara någon enstaka km). I urbana områden med flera kyrkogårdar / begravningsplatser, är U3Leys ganska frekventa (lätt att förväxla nästan parallella Leys). U9-Leys verkar vara åtskilliga tiotals mil långa!? men inte alls så frekventa som U3Leys. Har man tur kan man "springa på någon" ute i skogen. Enklast är dock att utgå ifrån något av KEs U9-Leycentran, och ta några säkra GPS-koordinater. Leyknippen löper spikrakt, så det brukar inte vara några problem att hitta knippet åtskilliga km/mil ifrån U9-centrat. Leycentrat i Väckelsång är ett dpIBU9-masterkryss (som också överlappas av ett pIBU11-slavkryss). Knippebredden är omkring 50 meter med 32 enskilda linjer. Knippet löper åt sydost och passerar Lyckeby kyrka (mellan Ronneby och Karlskrona). Leycentrat i Torhamn är också ett dpIBU9-kryss som genererar 2 Leys - knippebredden är omkring 20 meter med 16- resp. 20- band. Förmodligen är det dpIBU5- eller dpIBU7-krysset som är aktiverat till Leycentra!? Leyknippe-korsningarna genererar inga krysspelare eller aurahöjande HealingPunkter. Jag uppfattar dem som korsningar mellan "kollektiva PSI-spår". |
| U7 och U9-LEYS Detta är de Leys som KarlErik indikerat, mestadels via kartpendling (se fliken "KE-Leys"). Flertalet linjer är breda rutnätslinjer (IBU9 och IBU7) - men de Leycentra jag kollat är OK (IBU7- och IBU9-kryss). # Väckelsångscentrat (dpIBU9x i Lidhem 56°39'34.75"N - 14°52'29.05"O) genererar ett U9-knippe (32-enskilda linjer) åt sydost (passerar Listerby kyrka - 56°11'48.34"N - 15°24'10.47"O). Centrat överlappas av polrelaterade pIBU11-linjer = ett pIBU11-slavkryss. # Trollskogscentrat (57°20'36.54"N - 17° 7'29.45"O) genererar två U7-knippen - ett åt sydväst (passerar söder om Växjö) och ett söderut som försvinner ut i Bödabukten. Leycentrat är ett pIBU9x = ett slavkryss (enbart polrelaterade IBU9-linjer). Det är alltså dpIBU7-masterkrysset som genererar Ley-knippena. Krysset passeras också av en öst/västgående IBU13-linje. Någon kilometer söderut passerar den öst/västgående IBN12-linjen (Fjärås-Vetlanda-linjen) som genererar ett pIBN8-slavkryss (57.309741,17.144333). Masterkryssen för IBU9 och IBN8 borde alltså ligga 40km österut (mellan norra Öland och södra Gotland). # Torhamnscentrat (56° 5'41.82"N - 15°49'58.58"O) är ett dpIBU9-masterkryss. (Den diagonala dIBU9-linjen kommer ifrån Väckelsångscentrat ca 85km därifrån). Leycentrat genererar två knippen - ett norrut och ett åt nordväst. Knippena har omkring 20 enskilda linjer - så jag förmodar att det är ifrån dpIBU5 eller dpIBN7-masterkrysset. Centrum ligger där den gamla kyrkan stod ca: 30 meter söder om nuvarande. Centrat är också ett dpIBN4-masterkryss som genererar en N4(P6)-Ley söderut. # Valhalla (56°16'2.84"N - 14°35'23.79"O) är förmodligen ett pIBU9-slavkryss? Nord/syd pIBU9-linjen passerar Väckelsångscentrat 45km därifrån. # För att "känna" på centran och knippen - måste man utgå ifrån ett av KEs Leycentran. Av ovanstående, är det bara Torhamnscentrat som är relaterat till en kyrka - resterande ligger ute i "bushen". U9-Leys
har omkring 30 enskilda linjer (alltid ett jämnt
antal) - bredden är
omkring 50m. U9-Leys är ganska
sällsynta -
inte
alls så frekventa som KEs karta utvisar. Hittills har jag bara hittat
en U9-Leykorsning (platsen kallas "Kyrkemossen", enligt Fornsök).U9-Leycentra - är aktiverade dpIBU9-rutnätskryss. Det polrelaterade avståndet mellan IBU9-kryss är ca 40km - men vartannat är ett pIBU9-slavcentra. Det är endast dpIBU9-masterkryss som kan aktiveras till U9-leycentran. Men slavkryssen (pIBU9) innehåller masterkryssen för dpIBU5 och dpIBU7. Trollskogen verkar vara ett aktivt dpIBU7-centra (knippena har omkring 30 enskilda linjer) - medan Torhamn verkar vara ett aktivt dpIBU5-centra (med 20 enskilda linjer i knippena). KEs sammanställning finns under fliken "KE-Leys" - detaljerade kartor kan beställas via SSF. Nr: 110 (2023-2) av tidningen Slagrutan har en detaljerad karta över Mellanverige! |
| N-LEYS genereras av aktiva dpIBN-centran. IBN-linjen
har ett jämnt antal Inre Band - både linjerna och krysspelarna strålar
nedåt. (IBU-linjen har ett udda antal Inre Band - linjerna och
kryssen strålar uppåt). Trots att de har samma rutnätsstorlekar,
så överlappar de sällan varandra. Förmodligen påverkas de olika av
olika störområden!? Avståndet mellan linjerna varierar mellan 2
till 20km (mätt i Småland) Någonstans borde de alltså överlappa och
korsa varandra. (De båda rutnätssystemen påminner mycket om St.Michael
o St.Mary-linjerna i södra England). dpIBN4-kryss genererar N4(P6) knippen - ca:7 m breda med 6 enskilda linjer. dpIBN6-kryss genererar N6(P12) knippen - ca: 15m breda med 12 enskilda linjer. dpIBN8-kryss genererar N8(P18) knippen - över 20m breda med 18 enskilda linjer. dpIBN10-kryss har jag inte hittat något ännu (det finns ett kryss någonstans i Vetlandatrakten, men det är osäkert om det är aktivt - isåfall borde det generera ett N10(P24) knippe!). De enskilda linjerna i knippena har samma horisontella riktning, och påverkas av PKR. Frekvensen är densamma som för U-Ley, FA=2,5 - men linjerna har olika bredd - ökar mot ena knippekanten. N4(P6)-Leys är inte så frekventa - eftersom IBN4-rutnätet är 4ggr så stort som IBU3-nätet (2,5x2,5km relativt 600x600m polrelaterat avstånd). Ca: 10% av 1100-talskyrkor i Småland/Blekinge är placerade över kombinerade dpIBN4- och dpIBU3-kryss (typ Älmeboda kyrkoruin i Småland = båda kryssen aktivta) - ett fåtal kyrkor är placerade över enbart dpIBN4-kryss (Räpplinge på Öland). U3-Leys verkar ganska "flyktiga" - de växer till under några år och försvinner efter att gravarna slutat vårdas. N4(P6)-Leys verkar mer permanenta - de korsar ofta varandra över brons- o järnåldersgravar som alltså är flera tusen år gamla (typ: (L1953:3285 Stenkammargrav - L1959:7637 Stensättning - L1959:7637 Stensättning - etc.). |
| N6(P12)-
o N8(P18)-Leys är sällsynta!
Men på norra Öland finns både en P12- och
en P18-Ley (plus ett antal P6-Leys). P18-Leyen korsar
en P6-Ley över en vikingagrav (L1959:7637 Stensättning)
någon km söder om Byxelkrok. Ytterliggare några km söder därom finns en sw/nö-gående
P12-Ley. Leycentrana är än mer sällsynta! Men Hjortsberga kyrka i Blekinge har ett aktivt dpIBN6-masterkryss, som genererar en N6(P12)-Ley. Smedby kyrka på södra Öland är ett aktivt dpIBN8-masterkryss, som genererar en sydgående N8(P18)-Ley som passerar Gettlinge gravfält någon km söderut. (Smedby kyrka är flyttad - centrat ligger några meter utanför södra kyrkogårdsmuren). Det finns ett dpIBN10-kryss någonstans i Vetlandatrakten - förhoppningsvis är det aktivt och genererar en N10(P24)-Ley! |
| RESUME "Mina Leys" avviker mot gängse uppfattning, därför att de har en horisontell strålningsriktnig och är spikraka. (Jordstrålning och rutnätslinjer har en vertikal PK = PrimärKomposant och kröker lite hit och dit). Leyknippena är enkla att följa och verifiera eftersom de löper spikrakt (enligt storcirkelkursen). Ett par säkra GPS-koordinater gör att man kan lokalisera Leyknippet åtskilliga kilometer/mil därifrån. Leyknippen känns ofta mer diffusa än vanlig jordstrålning - kanske därför att de har en horisontell strålning? Globala Leylinjer verkar vara "önsketänkta kartprodukter". Sinusformade linjer på en Robinsonprojekterad karta och/eller trianglar, pentagrammer och cirklar på en Mecarterprojekterad karta - stämmer inte med ett runt jordklot. St.Michael o St.Mary är väldokumenterade Leylinjer - men de "uppför" sig som IBN- och IBU-rutnätslinjer - kröker hit och dit och korsar varandra här och där. Fjäråskonceptets Leylinjer är förmodligen vanliga rutnätslinjer, typ IBN!? Detsamma gäller för St.Michael och St.Marylinjerna i södra England (eftersom relationerna mellan linjerna är densamma som för IBN och IBU-linjerna). Knutpunkten: FjäråsBräcka är förmodligen ett pIBN10-slavkryss!? Andra rutgängare har andra uppfattningar! Karl-Eriks Leylinjer (KE-Leys) överensstämmer inte med Fjäråskonceptet. Jag mäter KEs linjer som IBU-rutnätslinjer - Leycentrana (IBU-kryssen) är rätt "inprickade" - åtminstonne de jag kollat. Andra rutgängare har andra uppfattningar! Fjärås mot KEs Leyinjer - Vem har rätt - vem har fel? Båda har rätt! - fast de har relaterat till Rutnätslinjer istället för Leylinjer. "Fjärås" är relaterat till IBN-rutnätslinjer - "KE" är relaterat till IBU-rutnätslinjer. IBN och IBU-rutnäten har samma rutnätsstlek men överlappar sällan varandra. Avståndet mellan de ö/w-gående pIBN12- o pIBU13-linjerna på norra Öland är någon km (Byxelkrok) - på södra Öland är avståndet mellan pIBN10- o pIBU11-linjerna omkring 10km (Kastlösa / Smedby). Kartpendling är bekvämt - man sitter hemma, pekar på kartan, och indikerar linjen via pendlen i andra handen - jag behärskar INTE tekniken. Resultatet brukar blir en massa linjer som sammanbinder olika "strategiska platser". MÄTTEKNISKA DETALJER SAKNAS HELT! Jag efterlyser frekvens, total linjebredd, antal enskilda linjer, etc. |
| SLAGRUTA.SE - research Bert123y - created via KompoZer - powered by Abyss - monitored via GoogleAnalytics - |